Tisdag morgon och jag blickar ut genom kyrkans fönster på ett ruggigt höstväder. Regnet duggar och vinden blåser och snart har de sista löven lämnat sina fästen. Jag tänker att vissa dagar är det just så livet känns. Ruggigt och höstigt och svårt att fästa blicken längre fram. Så kan livet ibland också få vara och till dig som just nu känner så vill jag den här morgonen skicka med en sångtext.
I söndags predikade jag på Tillsammanskonferensen om när Petrus går på vatten och hur han i den stunden inte alltid ser Jesus framför sig när vågorna går höga runt omkring. Efter det skickade en av församlingens medlemmar en sång till mig och den fick bli en uppmuntran för mig och kanske även för dig. Det är Michael Jeff Johnsson som sjunger orden i låten Stormens Överman:
När du säger “hjälp mig”, när du säger “jag sjunker nu”.
Talar han som talade till vinden; ”vad du gör så fäst din blick på mig!”
Lyssna till dom ord som förvandlar. Lita på dom löften som du fått.
Det du ser är inte allt.
Han är med genom natten, när din själ står i brand.
När du bara ser vågen, håller du hans hand.
Även i höstens stormar och snålblåst är du inte bortglömd. Jesus tar dig vid handen och löftet om att du helt och fullt är hans består.
Ida-Maria Brengesjö